1. SKIP_MENU
  2. SKIP_CONTENT
  3. SKIP_FOOTER

Vad betyder det att hunden knallar

och vad gör en kommissarie?


Här hittar du förklaringar till några av de uttryck som förekommer på jaktprov för spaniel, retriever och tollare. Har du något uttryck som du vill ha förklarat? Hör av dig till webmaster så kompletterar vi listan.

Jaktprov – Ett prov där hundens jaktliga egenskaper utvärderas i olika situationer som kan uppstå under en jakt. Syftet med jaktproven är att vi ska få bättre underlag i avelsarbetet och få allt bättre jakthundar i kommande generationer. Officiella jaktprov arrangeras av din avdelning eller din rasklubb. Det finns olika jaktprov för olika raser och jaktformer.

 

Spanielprov – Ett jaktprov där en hund utvärderas i de situationer som kan uppstå under en jakt med spaniel.


Fältprov Spaniel
- Ett jaktprov där en hund utvärderas i en verklig jaktsituation. Provet sker alltså på en jakt och det är varmvilt som ska apporteras (d.v.s. viltet som skjuts under jakten). Provet innehåller både markeringsuppgifter, dirigeringsuppgifter och sökarbete. Officiella Fältprov arrangeras i många länder. I Sverige är de öppna för de åtta spanielraserna.


Nybörjarprov A Spaniel
- Ett jaktprov där en hund utvärderas i en verklig jaktsituation. Provet sker alltså på en jakt och det är varmvilt som ska apporteras (d.v.s. viltet som skjuts under jakten). Provet innehåller både markeringsuppgifter, dirigeringsuppgifter och sökarbete. Denna provform är liknande ovanstående Fältprov men för nybörjare.  
 
Nybörjarprov B Spaniel - Ett jaktprov där en hund utvärderas i de situationer som kan uppstå under en jakt med spaniel. Provet innehåller både markeringsuppgifter, dirigeringsuppgifter och sökarbete. Vanligtvis används kallvilt (tinat vilt) i prövningen, men även dummies kan förekomma.


Vattenprov Spaniel - En markerings- och dirigeringsuppgift i vatten där hunden måste simma hela sträckan till apporten. Skott och kast av vilt görs innan hunden ska skickas. Föraren ska alltså kunna skicka (sända) hunden ut i vattnet, där den ska hitta viltet och bära det i munnen tillbaka till föraren. Godkänt Vattenprov eller Enkelt vatten är en förutsättning för att kunna stambokföra Fältprov och Nybörjarprov.


Retrieverprov – Ett jaktprov där en hund utvärderas i de situationer som kan uppstå under en jakt med retriever.

A-prov eller A-prov Retriever - Ett jaktprov där en hund utvärderas i en verklig jaktsituation. Provet sker alltså på en jakt och det är varmvilt som ska apporteras (d.v.s. viltet som skjuts under jakten). Provet kan innehålla både markeringsuppgifter, dirigeringsuppgifter, sök, och det kan delvis ske i vatten. Officiella A-prov arrangeras i många länder. I Sverige är de öppna för de sex retrieverraserna samt IWS (Irländsk vattenspaniel).

B-prov eller B-prov Retriever - Ett jaktprov där en hund utvärderas i de situationer som kan uppstå under en jakt med retriever. Provet innehåller markeringsuppgifter, linjetag/dirigeringsuppgifter och sök. Delar av jobbet sker i vatten. Vanligtvis används kallvilt (tinat vilt) i prövningen, men i den högsta klassen – Elitklass – kan även dummies förekomma. Officiella B-prov arrangeras i många länder. I Sverige är de öppna för de sex retrieverraserna samt IWS (Irländsk vattenspaniel).

C-prov eller Working Test – En prövning av hundar under jaktliga former. Enbart dummies används. Ofta görs ett working test med flera domare och hunden ska lösa olika uppgifter på olika stationer.

Tollingprov – Ett jaktprov där en hund utvärderas i de situationer som kan uppstå under en tollingjakt. Provet börjar alltid med ett lockarbete, tollingen, och därefter kan det bli markeringsuppgifter, linjetag/dirigeringsuppgifter och sök. Det mesta jobbet sker i vatten. Officiella tollingprov arrangeras idag i Sverige och i Danmark, och de är enbart öppna för tollare.

Domare – En kvinna eller man med stor erfarenhet av att arbeta och jaga med apporterande hundar, och att utvärdera deras arbete under ett prov. Domare auktoriseras av SSRK:s Huvudstyrelse. Utbildningen till domare har många steg och tar ofta upp till två år.

Domarelev – En person som tagit första steget i domarutbildningen. Domareleven antas av SSRKs Huvudstyrelse efter remiss till bl.a. rasklubbar och avdelningar. Går bredvid domaren under provet, och domaren och eleven kan då inbördes diskutera olika bedömningar och situationer som uppstår.

Preparandkurs – En internatkurs som sker under domarutbildningen, där ett antal elever tränas av erfarna domare. Efter godkänd ”preparand” kan eleven antas som domaraspirant.

Domaraspirant – En person som gör det avslutande steget i domarutbildningen. Leder under uppsikt av en auktoriserad domare (aspirantdomaren) hela provet och ger den muntliga kritiken efter varje hund. Det är dock den auktoriserade domaren som sätter slutgiltigt pris och ger den skriftliga kritiken – och som kan stötta och diskutera domaraspiranten. Efter ett antal godkända aspiranttjänstgöringar kan aspiranten antas som domare.

Klasser – På provet startar du med din hund i en viss klass. I bestämmelserna för respektive provform anges vad som krävs för att du och din hund ska flyttas upp till en ny klass.

På Spanielprov heter klasserna Nybörjarprov A/B (Nbp), Öppenklass (Ökl) och Segrarklass (Skl).

På B-prov retriever och Tollingjaktprov heter klasserna Nybörjarklass (Nkl), Öppen klass (Ökl) och Elitklass (Ekl).

På A-prov retriever är klasserna Kvalificeringsklass (KKL) och Elitklass (Ekl).

Pris – Varje hund som utvärderas i ett jaktprov erhåller ett pris. På tollingprov och B-prov retriever kan flera hundar erhålla samma pris. Det blir därmed en kvalitetsbesdömning. Prisnivåerna är 1:a, 2:a, 3:a eller 0:a. Nollan innebär att hunden inte för dagen kan godkännas. Ettan kan innebära att hunden får flytta upp till en högre klass. På A-prov retriever utser man däremot en vinnare och placerar hundarna därefter. Det blir därmed en konkurrensbedömning.

KEP (Kan Ej Prissättas) och KEB (Kan Ej Bedömmas) – Om en hund eller en förare t.ex. beroende på en skada inte kan fullfölja provet används dessa prisvarianter i en del jaktprovsformer.

Kritik – Direkt efter provet får du en muntlig kritik, där domaren berättar för dig (och alla andra som sett provet) hur hon/han tycker att det har gått och vad hunden visat. Vid slutet av dagen sker en gemensam prisutdelning där du får veta vilket pris du och din hund fått, och du får också din skriftliga kritik, en utförlig beskrivning av vad domaren sett och hur din hund arbetat under provet. Den skriftliga kritiken stamboksförs – det betyder att den sparas av SKK, och att du eller en uppfödare kan plocka fram uppgifterna.

Provregler (eller Jaktprovsbestämmelser) – Reglerna som styr innehåll och utformning av de olika formerna av jaktprov. Reglerna är precis som motsvarande regler för t.ex. utställningar, lydnad, eller viltspår fastställda av SKK (Svenska Kennelklubben). De gäller fem år i taget (låsningsperioder) och den nuvarande låsningsperioden för våra provregler är 2012-2017.

RoA (förkortning för Råd och Anvisningar) – En mera utförlig beskrivning av vad som sker under ett jaktprov, vilka arbetsuppgifter olika funktionärer har, hur olika moment kan läggas upp på provet, vilka avstånd som ska bli aktuella o.s.v. RoA kan ändras löpande under låsningsperioden efter beslut i SSRKs Huvudstyrelse.

Provledare – Huvudansvarig för planeringen och genomförandet av jaktprovet. En provledare måste alltid vara utsedd på varje jaktprov som arrangeras. Fungerar som tävlingsledare under själva provet. Provledarens arbetsuppgifter beskrivs utförligt i RoA.

Kommisssarie – Arbetar tillsammans med provledaren med planeringen av provet. En kommissarie måste alltid vara utsedd för varje prov, och arbetsuppgifterna beskrivs i RoA. Under själva provet ska kommissarien fungera som de startandes talesman, och det är till kommissarien man kan lägga in en protest om fel har begåtts under provet.

Skytt – Funktionär vid jaktprovet som skjuter inför apporteringsuppgifter. I jaktprovsreglerna och RoA anges hur många skott som ska skjutas för varje startande hund. Självklart används lös ammunition, ”lösplugg” eller ”tomhylsor”.

 

Apport - Föremålet (vilt/dummy) som ska hämtas.

Kastare – En person som på jaktprovet eller i träningen står ute i terrängen och kastar apporten/apporterna efter det att skytten avlossat sitt skott.

Utläggare – En funktionär på provet som har till uppgift att lägga ut vilt i sökrutan (sökområdet) och inför dirigeringsuppgifter. När viltet läggs ut för ett sök läggs det alltid på samma platser i terrängen för alla startande hundar i klassen.

Markering – Ett av grundmomenten i jaktträningen och på jaktprovet. Hunden ska markera vilt som faller (t.ex. en flygande and som skjuts och faller till marken). Hunden ska se var viltet faller och memorera (minnas) platsen till föraren/ jägaren ger besked att viltet ska hämtas. Hunden ska under tiden kunna sitta lös och tyst bredvid föraren. När föraren skickar hunden ska den snabbt ta sig till rätt område och med hjälp av minnesbilden och sin näsa hitta viltet, och bära det i munnen tillbaka till föraren. På jaktprovet kommer det alltid ett skott innan apporten (föremålet/viltet som ska apporteras) kastas.

Enkelmarkering – En markeringsuppgift där ett skott avlossas och en apport kastas.

Dubbelmarkering – En markeringsuppgift där först ett skott avlossas och en apport kastas; sedan avlossas ett nytt skott och en ny apport kastas till ett annat område. Hunden ska minnas båda nedslagsplatserna och hämta in först den ena och sedan den andra apporten.

Vattenmarkering – En markeringsuppgift där apporten kastas från land eller en båt, och landar på vattnet.

Landmarkering – En markeringsuppgift där apporten faller på land.

Dold markering – En markeringsuppgift där apporten landar t.ex. bakom en buske, en sten eller i en svacka, så att hunden INTE ser den från sin startposition.

Dold kastare – En kastare som hunden INTE ser den från sin startposition. Hunden måste alltså uppfatta att någonting ”flyger” genom luften.

”Hunden skickas” – När föraren ger sin hund signal/klartecken att starta sitt apporteringsarbete.

”Hunden knallar” – Hunden rusar iväg efter dummyn innan föraren gett signal/ klartecken. Kan i en jaktsituation innebära stora risker för hunden eller att fel vilt hämtas in.

Dirigering – Ett annat grundmoment i jaktträningen och på jaktprovet. För de flesta hundar det sista momentet som man börjar träna och det som många förare tränar tillsammans med sina hundar under flera år.
Här vet föraren var viltet ligger, men hunden har inte sett det falla. Föraren ska alltså kunna skicka (sända) hunden ut i terrängen eller på vattnet, och med röstkommandon, visselsignaler och handsignaler styra hunden till rätt plats, där den ska hitta viltet och bära det i munnen tillbaka till föraren. På jaktprovet kommer det ofta ett skott (men inget kast) innan hunden ska skickas.
När dirigeringarna fungerar bra går/simmar hunden i rätt riktning så länge som föraren vill, tar snabbt kontakt med föraren när hon/han vill ha kontakt, och går i anvisad riktning. Hunden ska komma till rätt plats så snabbt som möjligt.

Linjetag – En rak dirigering.

”Skicka hunden” – Föraren förbereder hunden på uppgiften, visar vilken riktning hunden ska följa, och ger hunden ett start-kommando.

”Ta kontakt” – Föraren använder rösten eller en visselsignal för att hunden ska stanna upp, vända sig mot föraren, och få ”nya” instruktioner.

”Ta anvisningen” – När hunden stannat upp, tagit kontakt, och sedan går/simmar i den riktning som föraren visat.

Söksignal – En speciell visselsignal som används för att tala om för hunden att den är i rätt område och ska söka viltet/apporten i detta område.

Vattendirigering – En dirigeringsuppgift där hunden måste simma hela (eller delar av) sträckan till apporten.

Landdirigering – En dirigeringsuppgift där hunden enbart befinner sig på land hela sträckan till apporten.

Sök (eller Fritt sök) – Det tredje grundmomentet i jaktträningen och på jaktprovet.
Här ska hunden söka av ett bestämt terrängavsnitt där föraren vet att det finns vilt eller apporter. På träning vet du naturligtvis hur många apporter som lagts ut i området. På provet får du inte veta detta. Hunden ska arbeta av hela det anvisade området och så fort den får vittring på en apport/ett vilt följa upp denna doftvittring, lokalisera apporten och självmant (utan uppmaning av föraren) plocka upp och bära den i munnen tillbaka till föraren. Hunden ska arbeta i området till föraren vet att allt är inplockat och inget ligger kvar i området.

Upptag – När hunden plockar upp apporten.

Avlämning – När hunden kommer in till föraren och håller kvar apporten i munnen till föraren tar emot den.

 

"Ur hand" – Föraren har förlorat kontrollen över hunden. Hunden lyssnar inte på förarens kommandon. Engelsmännen uttrycker det som "out of control".

 

 

Meny

Annons